Juridik 2023
🇸🇪
In Swedish
In Swedish
Practice Known Questions
Stay up to date with your due questions
Complete 5 questions to enable practice
Exams
Exam: Test your skills
Test your skills in exam mode
Learn New Questions
Manual Mode [BETA]
Select your own question and answer types
Specific modes
Learn with flashcards
Listening & SpellingSpelling: Type what you hear
multiple choiceMultiple choice mode
SpeakingAnswer with voice
Speaking & ListeningPractice pronunciation
TypingTyping only mode
Juridik 2023 - Leaderboard
Juridik 2023 - Details
Levels:
Questions:
51 questions
| 🇸🇪 | 🇸🇪 |
| I vilken ordning sker ett domstolförfarande? | - stämningsansökan (käranden skickar in vad de är oense om), svaromål (svaranden ger sin syn på vad som hänt), skriftväxling (kompletterar beroende på vad som kommer fram i svaromålet), muntlig förberedelse (klargör skriftväxlingen så inga missförstånd eller hål uppstår på huvudförhandlingen), huvudförhandling (det vi kallar "rättegång"), dom - så går en rättegång till (huvudförhandling) 1. yrkanden, inställning (vilka domslut vill käranden få till?) 2. rättsliga grunder (vilka lagar är anpassningsbara här?) 3. sakframställningar 4. bevisupptagning (skriftlig, muntlig m m) 5. pläderingar - omedelbarhetsprincipen, muntlighetsprincipen, koncentrationsprincipen m m |
| Rekvisit (kumulativt och alternativt rekvisit) | Varje lag ställer normalt upp ett antal villkor. För att en lag skall vara tillämplig krävs att något eller alla dessa villkor är uppfyllda. Dessa villkor kallas rekvisit. *Första termen betyder att alla rekvisit måste vara uppfyllda för att lagen ska bli tillämplig. *Andra termen betyder att det räcker med att något av rekvisiten är uppfyllt för att lagen skall vara tillämplig, något som markeras med ordet "eller". |
| *Dispositiv *semi-dispositiv *indispositiv | *lag kan avtalas bort i sin helhet *lag kan delvis avtalas bort genom t.ex kollektivavtal *lag kan inte avtalas bort alls |
| *rent accept *orent accept | *en person svarar "ja" tydligt på ett avtal och då blir detta avtal bindande *en person svarar "ja, men isåfall om vi gör si och så" - avtalet är inte klart godkänd och då påbörjas ny acceptfrist tills dess att båda parter ger ett klart "ja". |
| *accept *acceptfrist | *när man godkänner annan parts anbud *tiden som man har på sig att godkänna, eller tillägga annat, på annan parts anbud |
| Stridsåtgärd | En åtgärd som vidtas av arbetsmarknadens parter vid arbetsrelaterade konfliktsituationer i avsikt att genomdriva ett eller flera krav som ställts på motparten. t.ex strejk, lock out, blockad m.m |
| Fredsplikt | Fredsplikt innebär att kollektivavtalsbundna arbetsgivare och arbetstagare (arbetstagarorganisationer) inte får vidta eller delta i strejk, blockad eller andra stridsåtgärder. Fredsplikten gäller så länge kollektivavtalet gäller. Däremot när nya kollektivavtal ska förhandlas fram och man befinner sig i ett kollektivavtalslöst tillstånd gäller inte fredsplikten. I Sverige regleras fredsplikt, förutom i kollektivavtalen, även i Medbestämmandelagen. |
| Facklig vetorätt | Ett fackförbund kan, i vissa fall, kan hindra arbetsgivare att anlita en entreprenör eller annan arbetskraft utanför företaget pga kollektivavtalet som regleras i MBL 38-40§§ |
| Rättspraxis | Tidigare domar som anses vara en rättskälla och således utgöra vägledning för avgöranden av kommande fall. Ett rättsfall vars avgörande blir rättspraxis kallas prejudikat. |
| RNTS-metoden | Ett sätt att bestämma om frågan är ett fall för domstolen: -Rättsfall (vad tvistas det om? vad är parterna oense om?) -Norm (vilka lagar och regler är tillämpningsbara?) -Tillämpning (hur kan vi tillämpa lagen på tvisten?) -Slutsats (besvarar R-frågan. Är detta en sak för domstol?) |
| Rättskällehierarkin i fallande ordning (Här finns det också extrapoäng att hämta för att kunna namedroppa översta termen, i Rättskällehierakins,egna hierarki) | *Författningar (Ett begrepp för lagar, förordningar t.ex AFS:ar och andra rättsregler) EXTRAPOÄNG: Författningshierarkin i fallande ordning: -Grundlagarna -Resten av lagarna i lagboken -Förordningar -Föreskrifter *Förarbeten (utredningar och propostioner som ligger till grund för ny lag) *Rättspraxis (tidigare domar) *Doktrin (lagkommentarer, lärobok, artikel) |
| Juridisk person | T.ex en organisation som får företa sig rättshandlingar, eller bli fall för rättsprövningar |
| Fysisk person | Privatperson i kött och blod som får företa sig rättshandlingar eller bli fall för rättsprövningar |
| Lex specialis | En lag som reglerar ett visst område. Speciallagen (lex specialis) har i lagtolkningen företräde framför en lag som enbart reglerar allmänna frågor (lex generalis). |
| *konsensualavtal *formalavtal *realavtal *konkludent handlande | *Ett avtal som är giltigt oavsett formen det ingåtts på (.t.ex muntligt, handlande eller skriftligt) *Ett avtal som måste ingås på ett visst sätt, vanligtvis i skriftlig form, för att vara giltigt. *Ett avtal som blir bindande genom att ena parten fullgör sin prestation enligt avtalet. Ett exempel på realavtal är bilparkering där man blir bunden av avtalet och betalningsskyldig genom att ställa sig på parkeringen. *När inget formellt avtal träffats mellan parterna, men när dessa agerar som om ett avtal existerar. Exempelvis genom att kliva på bussen och därigenom vara skyldig att köpa biljett. |
| Interimistiskt beslut | Ett domstolsbeslut som gäller tills vidare, |
| Skillnaden på behörighet och befogenhet | *Behörighet - vad den fullmäktige kan avtala om åt huvudmannens räkning. Behörigheten är det som står skriftligt på fullmakten att den fullmäktige kan göra. Bryter den fullmäktige mot sin behörighet blir huvudmannen inte bunden av avtalet och avtalet blir därmed ogiltigt. *Befogenhet - vad den fullmäktige får avtala om åt huvudmannens räkning. Befogenheten framgår inte av fullmakten, utan är särskilda instruktioner den fullmäktige får muntligt av huvudmannen utöver det som står på fullmakten. Bryter den fullmäktige mot sin befogenhet kan huvudmannen bli bunden av avtalet om tredje man är i god tro. Dvs. om tredje man, som den fullmäktige avtalade med, inte kände till att den fullmäktige bröt mot sin befogenhet - blir huvudmannen bunden av avtalet. Om tredje man dock visste om att den fullmäktige bröt mot sin befogenhet, blir huvudmannen inte bunden av avtalet (11 § första stycket AvtL). |
| Ocker | När någon ådragit sig förmåner på någon annans trångomål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning. Avtalet blir då ogiltigt. |
| Regressrätt | Innebär rätten för en person som blivit tvungen att betala för en annan persons räkning att av denne kräva tillbaka det betalda beloppet. |
| Generalklausul | En generellt hållen lagregel som täcker upp förhållanden som är svåra att förutse av lagstiftaren. |
| I vilken ordning är en lag uppbyggd? | *kapitel *paragrafer *punkter *stycken |
| Analogi | Används när det gäller att tillämpa en bestämmelse i lag på ett fall där uttrycklig lagbestämmelse saknas. Man använder då regler för en annan, liknande, situation på det aktuella fallet. t.ex när något sker digitalt kan ett mail i ett rättsfall liknas med ett telegram i lagen |
| Vad är skillnader på böter och skadestånd? | *ena tilldelas när någon gjort något brottsligt enligt brottsbalken och andra betalas ut när det brutit mot en lag - utan att det är brottsligt |
| Sedvänja | Ett handlingsmönster som är accepterad som det normala inom en bransch (exv hur man anger mängder, eller vem som får upphovsrätt till nyskriven programvara). |
| Sanktioner: *vite *föreläggande *sanktionsavgift | *ett påtryckningsmedel för att få en person att följa ett visst beslut *beslutet riktar sig till ska vidta viss angiven åtgärd. * Arbetsmiljöverkets regler finns ett antal paragrafer med krav. Om man råkar bryta mot dessa krav riskerar man att få betala stora avgifter. Det räcker inte att åtgärda bristen i efterhand utan sanktionsavgiften kommer ändå att dömas ut. |
| Skillnad mellan: *semesterlön *semesterersättning *semestertillägg *semesterdagar | *När du tar ut semester får du semesterlön som består av två delar: Din ordinarie lön tillsammans med ett extra lönetillägg (som kallas semestertillägg). För att få betald semester måste du ha tjänat in den. *När du slutar en anställning får du semesterersättning. Det är betalning du får för semester som du inte tagit ut. *Semestertillägget är vid månadslön 0,43 % av månadslönen och 1,82 % av veckolönen per betald dag. *semesterdagar är alltid 25 st per år. Men beroende på hur länge du har jobbat på samma arbetsplats eller har spenderat antal dagar som är icke-semesterlönegrundande kan antal betalda dagar variera. |
| Skillnad på semesterledighet och semesterdagar | Semesterledighet: oavlönad semesterdagar: lönad per arbetad dag och måste tjänas in. Alla har rätt till totalt 25 semesterdagar. Dessa kan dock vara lönad eller olönade beroende på hur många dagar du jobbat på ett semesterlönegrundande år, samt om du tagit dagar som ej är semesterlönegrundande (t.ex studiedagar). Ett semesterlönegrundande år sker mellan 1 april och 31 mars. vid 1 april får man en "pott" på 25 semesterdagar som man kan nyttja under resten av semesterlöneåret. Börjar man en anställning efter 31 augusti ett år har man rätt till 5 st semesterdagar fram till den 31 mars. |
| Proportionalitetsprincipen | En rättssäkerhetsprincip som innebär att en myndighet inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som krävs med hänsyn till ändamålet. |
| Saklighetsprincipen | Enskilda tjänstemän får inte styras av någon form av personlig koppling till den som beslutet eller åtgärden riktar sig. all myndighetsutövning ska grunda sig enbart på omständigheter som är relevanta för det aktuella fallet (t.ex jäv). |
| Aktualitetsprincipen | Beslut i domstol ska grunda sig på aktuell situation, inte på företeelser som har hänt eller ska hända. |
| Decemberkompromissen | En överenskommelse mellan LO och SAF i december 1906, då arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet och att fritt anställa och avskeda fastställdes. och att rätten att bilda fackföreningar uppkom |
| Saltsjöbadavtalet | Avtal som ingicks 1938 mellan SAF och LO om reglerna för avtal på arbetsmarknadsområdet. Avtalet slog fast en norm om att arbetsmarknadens parter ska sluta avtal, utan inblandning av regeringen. Det la grunden för det som kallas ”Den svenska modellen”. Modellen bygger sedan dess på att fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna gemensamt tar ansvar för att utveckla de regler som ska gälla på den svenska arbetsmarknaden. t.ex kollektivavtal, stridsåtgärder och fredsplikt |
| Legalitetsprincipen | Innebär att all maktutövning ska vara grundad på lag eller annan föreskrift. ingen kan straffas utan stöd av lagen. |
| *intresseförhandlingar/avtalsförhandlingar *tvisteförhandlingar *samverkansförhandlingar/medbestämmandeförhandling | *en förhandling som förs i syfte att träffa kollektivavtal, och på så sätt lösa en intressefråga. * frågor om hur avtal eller lagregler ska tolkas eller tillämpas, eller om vidtagna åtgärder som uppsägning eller avsked. Exempel på är brott mot kollektivavtal, otillåten uppsägning eller avsked, lönefordran med mera. Det är alltså en tvist om något som har inträffat. Förhandlingens syfte är att nå en uppgörelse eller en samsyn på hur till exempel ett avtal ska tolkas. * Arbetsgivaren är skyldig att kalla till förhandling vid alla viktigare förändringar av verksamheten, eller arbets- eller anställningsförhållanden |
| Omedelbarhetsprincipen | Domstol ska döma på det som sägs i domstol, inget annat |
| Muntlighetsprincipen | Man får inte läsa innantill på en rättegång, utan allt ska ske muntligt och spontant |
| Koncentrationsprincipen | Man får inte ha för långa uppehåll mellan rättegångsdagar. |
| Yrkande | En beskrivning av vilket domslut du vill att domstolen ska meddela |
| Vad är skillnaden mellan sakframställning och plädering? | Första termen är ren fakta om vad som har hänt, utan argumentation eller andra fall andra termen innehåller diverse praxis och andra argument till varför domarna ska döma till favör av den som juristen företräder |
| Tredskodom | En "walk over" som sker när antingen svarande eller kärande inte dyker upp på muntliga förberedandet (muf:en) som dömer till favör för den parten som är närvarande |
| I vilken ordning sker ett rättegångs;- och domstolsförfarande? | - stämningsansökan (käranden skickar in vad de är oense om), svaromål (svaranden ger sin syn på vad som hänt), skriftväxling (kompletterar beroende på vad som kommer fram i svaromålet), muntlig förberedelse (klargör skriftväxlingen så inga missförstånd eller hål uppstår på huvudförhandlingen), huvudförhandling (det vi kallar "rättegång"), dom - så går en rättegång till (huvudförhandling) 1. yrkanden, inställning (vilka domslut vill käranden få till?) 2. rättsliga grunder (vilka lagar är anpassningsbara här?) 3. sakframställningar (saklig fakta om vad som har hänt, ej argument eller praxis) 4. bevisupptagning (skriftlig, muntlig m.m) 5. pläderingar (argument varför domstolen ska döma i favör för parten, tidigare praxis osv.) Principer att iaktta vid en rättegång: *omedelbarhetsprincipen (domstol ska döma på det som sägs i rättegång och inget annat) *muntlighetsprincipen (man får inte läsa innantill på en rättegång), *koncentrationsprincipen (inte för långa uppehåll mellan rättegångsdagar) |
| Prejudikat | Ett begrepp som innebär att tidigare dom, beslut eller utslag i en högre domstol fungerar som regel eller vägledning i senare inträffade mål eller ärenden med likartade omständigheter. Härstammar från en rättspraxis |
| Vad är en fullmaktsanställning? | En anställning av en person som, i sitt arbete, kan utföra fullmakter och tvingande åtgärder. Exempel på detta är Domare. |
| Vad är en civilprocess? | En rättsprocess som involverar när en privatperson är oense med en annan privatperson |
| Vad är en förvaltningsprocess? | En rättsprocess som involverar när en privatperson är oense med myndighetsutövare |
| 29/29 principen | Arbetsgivarens omplaceringsrätt avgränsas genom en princip. Där finns tre gränslinjer för arbetstagarens arbetsskyldighet som talar för att arbetet följer denna princip: -Arbetstagarens arbete ska ha ett naturligt samband med arbetsgivarens verksamhet. -arbetet ska utföras för arbetsgivarens räkning -det ska falla inom arbetstagarens allmänna yrkeskvalifikationer |
| Bastubadarprincipen | Arbetsgivaren får inte omplacera en arbetstagare till sämre arbetsvillkor och lön på grund av personliga skäl om det inte finns särskilda skäl till detta. Om en omplacering pga personliga skäl ska få utföras måste arbetsgivaren kunna påvisa särskilda skäl för omplacering. |
| Hierarkin för civilsprocessen i stigande ordning | -Tingsrätten -Hovrätten -Högsta domstolen |
| Hierarkin för förvaltningprocessen i stigande ordning | -Förvaltningsrätten -Kammarrätten -Högsta förvaltningsdomstol |
| Förtjänst | Years of service |
| Skicklighet | Antalet år relevant utbildning, personliga kvalifikationer, tidigare erfarenhet inom liknande yrken |